När samhället skakar söker vi mönster. Vi försöker förstå det som sker genom historia, symboler och återkommande rörelser. En teori som åter fått nytt liv efter USA:s presidentval 2024 är den så kallade Fourth Turning – utvecklad av William Strauss och Neil Howe. Den bygger på tanken att historien rör sig i cykler, där kris följs av nyordning, och att vi nu lever mitt i ett sådant historiskt skifte.

Och oavsett om man tror på historiens återkomst eller ej – så är det svårt att ignorera att något håller på att förändras i grunden.

Fyra faser

Enligt teorin följer historien fyra återkommande faser, som tillsammans bildar en cykel på cirka 80–100 år:

1. High (återuppbyggnad) – En tid av starka institutioner och kollektiv framtidstro.
2. Awakening (uppvaknande) – En period av kulturellt ifrågasättande och andlig revolt.
3. Unraveling (upplösning) – Individualismens tidevarv, där samhällsgemenskapen luckras upp.
4. Crisis (kris) – En tid av systemkollaps, konflikt och ny samhällsordning.

Den fjärde fasen – krisen – kännetecknas av stora hot mot samhällets fundament: politiska sammanbrott, ekonomisk instabilitet, institutionell misstro, kulturell polarisering. Det är här vi är nu.

Tidslinje: En 121-årig rytm i USA:s historia

Teorin kompletteras ibland med en längre cykel om 121 år – där varje generationell kris sker ungefär med det intervallet:

År	Händelse	Typ av vändpunkt
1776	Självständighetsförklaringen	Revolution och nationsbygge
1861	Inbördeskriget	Inre konflikt och återfödelse
1941	USA går in i andra världskriget	Global konflikt och expansion
2020–2025	Pandemi, institutionell kris, våld och valkaos	Nyordning eller sönderfall?

”History is seasonal, and winter is coming.”
– William Strauss & Neil Howe, The Fourth Turning

Valet 2024 – ett val, eller en vändpunkt?

Med valet 2024 bakom oss har bilden klarnat – men inte lugnat sig. Oavsett om man betraktar utgången som seger för tradition eller för förändring, är det tydligt att valet förstärkte en redan djup samhällskris snarare än att lösa den.

• Omvalet av Donald Trump, trots rättsprocesser och institutionell moteld, blev ett historiskt exempel på hur starkt missnöjet mot systemet är.
• Polariseringen fördjupades, inte bara längs partilinjer utan också geografiskt, kulturellt och mellan generationer.
• Rättsstatens gränser prövas, med högsta domstolen och federala myndigheter mitt i politisk strid.

”Great leaders appear during Fourth Turnings, not because they cause them, but because they are called by them.”
– Neil Howe

För vissa är Trumps återkomst ett tecken på återupprättad nationell suveränitet. För andra är det en signal om demokratiskt sönderfall. Men ur ett historiskt perspektiv kan båda perspektiven vara sanna – krisfaser skapar nästan alltid både förlorare och vinnare i nya ordningar.

Vad ser vi i april 2025?

Nu, våren 2025, märks den nya krisordningen i flera lager:

• Civilsamhället militariseras – grupper på höger- och vänsterkanten förbereder sig på konfrontation snarare än kompromiss.
• Institutioner omformas eller förlorar legitimitet – från universitet till högsta domstolen ifrågasätts auktoritetens berättigande.
• Ekonomisk instabilitet – inflation, skuldkriser och regional ojämlikhet göder systemkritik.
• Desinformation normaliseras – i stället för sanning råder upplevelsebaserad verklighet.

Det är inte längre krisens ankomst vi väntar på – den är redan här.

Vad händer efter krisen?

Teorin om The Fourth Turning slutar inte i sönderfall, utan i omdaning. Historiskt följs krisen av ett nytt samhällskontrakt – ett “High” – där stabilitet återställs, om än till ett högt pris.

Det vi nu ser skissas är konturerna av detta:

• En ny typ av statlig närvaro, ofta mer auktoritär.
• Teknokratiska lösningar på komplexa problem – där AI, övervakning och kontroll framställs som trygghet.
• En omdefiniering av begrepp som ”frihet”, ”medborgarskap” och ”sanning”.

”The nation’s core institutions and values will be torn down and rebuilt from scratch — always in response to a perceived threat to the nation’s very survival.”
– William Strauss

Frågan är inte om en ny ordning kommer, utan hur vi vill att den ska se ut – och till vilket pris.

Avslutande reflektion

Det amerikanska valet 2024 var inte bara ett val. Det var en spegel, riktad mot hela västvärldens tillstånd. En påminnelse om att historia inte alltid rör sig linjärt – ibland kommer den tillbaka, klädd i nya symboler men med samma grundläggande frågor: Vilka är vi? Vem får makten? Vad håller oss samman?

Teorin om den 121-åriga cykeln är inte ett facit – men kanske en karta. Och just nu står vi, som samhälle och civilisation, mitt i vinterstormen. Vad vi bygger härnäst avgör hur länge det dröjer till nästa kris.