Vi befinner oss i ett skifte. Inte bara tekniskt, utan mentalt. Klimatkrisen pressar oss mot väggen och utmanar våra mest grundläggande antaganden – om värde, tillväxt och resurser. I fastighetsbranschen ställs vi inför en särskilt besvärlig ekvation: Hur fortsätter vi utveckla våra städer, när nyproduktion i sin nuvarande form inte längre är hållbar?

Svaret har länge funnits framför oss: cirkulär ekonomi. Men medan begreppet ofta figurerar i hållbarhetsrapporter och visionsdokument, haltar praktiken. För att allmännyttan ska kunna gå från ord till handling krävs inte bara nya metoder på byggarbetsplatsen – utan en omprogrammering av själva ekonomisystemet.

Återbruk som strategi – inte symbolhandling

Cirkulär ekonomi handlar om att behålla värde – i material, i strukturer, i samhällen. När vi återbrukar demonterade dörrar, fönster, tegel och stålbalkar ger vi nytt liv åt det gamla. Det är en motrörelse mot det linjära tänkandet: ta, använd, släng.

Men återbruk är mer än en teknisk lösning. Det är en strategisk position. Att demontera ett hus är att demontera en logik som säger att nytt alltid är bättre. Och att bygga med återbruk är att investera i resiliens – mot stigande priser, leveransstörningar och klimatkrav.

Enligt IVL Svenska Miljöinstitutet kan användning av återvunnet byggmaterial minska klimatpåverkan med upp till 70 procent jämfört med nyproduktion (IVL Rapport C586, 2021). Materialåtervinning av metaller och återbruk av byggkomponenter som stommar, fönster och dörrar ger särskilt hög klimatnytta.

Byggsektorns ansvar – och potential

Bygg- och fastighetssektorn har ett särskilt ansvar i klimatomställningen – helt enkelt för att den står för en oproportionerligt stor del av resursanvändningen. Enligt Europeiska kommissionen genererar sektorn cirka 40 procent av allt avfall inom EU, och står dessutom för cirka 36 procent av energianvändningen och 39 procent av koldioxidutsläppen från energirelaterade källor.

I Sverige genereras över 12 miljoner ton bygg- och rivningsavfall varje år, enligt Naturvårdsverket – men bara en liten del återbrukas. Istället återvinns mycket som fyllnadsmassor eller går till förbränning. Det innebär att ett enormt materialvärde går förlorat, samtidigt som nyproduktion kräver ytterligare uttag av jungfruliga resurser.

Forskningen visar att potentialen för minskade utsläpp är betydande: enligt IVL Svenska Miljöinstitutet kan återbruk och återvinning av byggmaterial minska klimatpåverkan med upp till 70 procent, särskilt för tunga material som betong, stål och tegel (IVL Rapport C586).

Det är en siffra som borde vara omöjlig att ignorera. Om vi menar allvar med våra klimatmål – på lokal, nationell och global nivå – måste byggsektorn kliva fram. Och det är just här som allmännyttan kan och bör spela en nyckelroll: med sitt stora bestånd, sin långsiktighet och sitt offentliga uppdrag har den möjlighet att visa vad som faktiskt är möjligt.

Hinder på vägen – och hur de kan övervinnas

Att ställa om till cirkulär ekonomi är inte bara en fråga om vilja. Det är en fråga om struktur. Fastighetsbolag möter flera hinder som håller den linjära logiken vid liv – trots klimatambitioner och policybeslut. De vanligaste utmaningarna är:

• Regelverk som fortfarande är utformade för linjära materialflöden. Byggregler och försäkringsvillkor är ofta skrivna utifrån förutsättningen att nya material används, vilket skapar osäkerhet när komponenter ska återanvändas.
• Logistiksystem saknas för att hantera återbrukat material på ett effektivt sätt. Det krävs både lagringsytor, digital spårbarhet och transportlösningar anpassade för återbrukets tidslinje.
• Ansvar och kvalitet upplevs som riskmoment. Vem garanterar att en dörr som suttit i 30 år fortfarande håller måttet? Hur säkerställs prestanda, fuktskydd och brandskydd?

Men det finns lösningar – och de blir fler. Flera statliga och branschinitierade verktyg finns redan idag:

• Klimatklivet, ett investeringsstöd från Naturvårdsverket, har i flera fall beviljat stöd till anläggningar och digitala system för återbruk.
• Delegationen för cirkulär ekonomi, tillsatt av regeringen, arbetar med policyutveckling och affärsmodeller för cirkulära flöden.
• Centrum för cirkulärt byggande (CCBuild) är kanske det mest konkreta stödet. Plattformen erbjuder en digital produktbank och ett marknadsforum där aktörer kan lägga upp, söka, förmedla och lagra återbrukat material. Flera kommunala och privata fastighetsbolag använder idag CCBuild för att driva interna återbruksprocesser och samverka regionalt (ccbuild.se).

Det visar att hinder inte är definitiva. De är utmaningar som väntar på systematiska svar. Och det är just där allmännyttan, med sin långsiktighet och stora bestånd, har en unik möjlighet att skala lösningarna.

Den dolda bromsen – ekonomisystemet

Trots tydliga klimatvinster är återbruk fortfarande en marginell företeelse. Varför? För att våra ekonomiska modeller är byggda för linjära flöden. Återbrukat material kan inte alltid bokföras som tillgångar. Istället skrivs det ner till noll, trots att det besitter verkligt värde – både ekonomiskt och klimatmässigt.

Ta exemplet med en stålbalk från en rivningsfastighet. Sparad för framtida bruk, men osynlig i balansräkningen. Den existerar inte förrän den köps in igen. Resultatet? Ett system där det är mer lönsamt att kassera än att spara. Det är inte bara bakvänt – det är ett affärsmässigt hinder för hållbar utveckling.

Vi behöver räkna annorlunda

Det är här allmännyttan kan visa vägen. Genom att utveckla en ny ekonomisk logik där återbruk ses som en tillgång, inte som ett problem. Det handlar inte om att tänja på bokföringsprinciper, utan om att uppdatera dem till en verklighet där klimat och kapital inte längre kan skiljas åt.

Här är fyra förändringar som kan möjliggöra detta:

1. Intern värderingsmodell
   Utveckla principer för hur återbrukade komponenter värderas – baserat på nypris minus nedskrivning, demonterings- och lagringskostnader.
2. Projektkonton för cirkulära flöden
   Skapa särskilda kostnadsställen för återbrukat material. Följ upp både klimatnytta och lagerstatus.
3. Samarbete med revisorer och systemleverantörer
   Säkerställ att redovisningen möter kraven på god sed och utveckla IT-stöd som hanterar spårbarhet och cirkulära värden.
4. Flerdimensionell rapportering
   Integrera CO₂-utsläpp, avfallsminskning och materialflöden i den ekonomiska rapporteringen – för ett mer heltäckande beslutsunderlag.

Återbruk är smart ekonomi

Det vi ofta missar i diskussionen om återbruk är det affärsmässiga. Att återbruka innebär inte bara klimatnytta – det sparar också pengar. En återanvänd stomme är redan avskriven. Inköpskostnaden är låg, klimatavtrycket minimalt. Dessutom ger det ett jämnare kassaflöde jämfört med toppar från nyproduktion.

När vi bygger om i stället för att bygga nytt kan vi minska investeringstakten, öka marginalen och minska risken. Det är inte bara hållbart – det är finansiellt rationellt.

Från vision till systemskifte

Att implementera cirkulär ekonomi kräver ett strukturerat arbetssätt. Här är fem steg som allmännyttan kan ta:

1. Kartlägg potentialen Genomför återbruksinventeringar vid ombyggnation och rivning. Digitalisera och skapa interna materialbanker.
2. Inför styrning och policy Formulera tydliga riktlinjer och mål för återbruk i alla projekt.
3. Säkra logistik och lager Etablera fysiska och digitala lagersystem, gärna i samverkan med andra.
4. Kompetensutveckla Utbilda projektledare och arkitekter i cirkulärt byggande.
5. Innovera tillsammans Deltag i pilotprojekt, utveckla affärsmodeller, påverka upphandling och redovisning.

Slutord – att räkna i fler dimensioner

Vi måste sluta låtsas att vi är cirkulära medan våra kalkyler fortfarande är linjära. Ekonomistyrningen i fastighetsbranschen måste ta klivet från endimensionell till flerdimensionell analys. Det räcker inte att se till investeringstakt och avkastning – vi måste även räkna klimat, resiliens och långsiktigt värde.

Allmännyttan, med sitt långsiktiga uppdrag och breda samhällsansvar, har både möjligheten och skyldigheten att gå före. Inte för att det ser bra ut i årsredovisningen – utan för att det är rätt, rimligt och ekonomiskt klokt.

”Att återbruka är att minnas att världen redan en gång räckte till. Nu gäller det bara att låta den göra det igen.”

Referenser och källor

1. IVL Svenska Miljöinstitutet (2021)
   Minskad klimatpåverkan genom ökat återbruk och återvinning i byggsektorn.
   IVL Rapport C586.
   → https://www.ivl.se/publikationer/publikationer/2021/2021-c586.html
2. Europeiska kommissionen (2020)
   A Renovation Wave for Europe – Greening our buildings, creating jobs, improving lives.
   Fakta om byggsektorns klimatpåverkan i EU.
   → https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/en/ip_20_1835
3. Naturvårdsverket (2023)
   Avfall i Sverige – statistik och fakta 2021–2022.
   Totalsiffror för bygg- och rivningsavfall i Sverige.
   → https://www.naturvardsverket.se/data-och-statistik/avfall/avfall-i-sverige/
4. Centrum för cirkulärt byggande (CCBuild)
   Digital plattform för återbruk i byggsektorn – verktyg, marknadsplats och kunskap.
   → https://www.ccbuild.se
5. Delegationen för cirkulär ekonomi
   Stöd till företag och offentlig sektor i övergången till en cirkulär ekonomi.
   → https://www.circularsweden.se
6. Klimatklivet – Naturvårdsverket
   Investeringsstöd för åtgärder som minskar växthusgasutsläpp, inklusive återbrukslösningar.
   → https://www.naturvardsverket.se/klimatklivet