Det finns de som säger att allmännyttan inte ska ligga i framkant när det gäller innovation. Att det är för dyrt. För riskabelt. Att det strider mot det kommunala uppdraget om god ekonomisk hushållning. Men jag håller inte med. Tvärtom: att inte investera i innovation är det verkliga slöseriet – med skattemedel, med framtiden och med förtroendet från våra hyresgäster.

Allmännyttans uppdrag, enligt lag (ALM-lagen, 2011:866), är att ”främja bostadsförsörjningen i kommunen” och att bedriva verksamheten enligt affärsmässiga principer. Det innebär inte att bolagen ska maximera vinst. Det innebär att de ska säkra en långsiktig, hållbar och ändamålsenlig bostadsförsörjning – för alla. Och här är innovation inte ett val, utan en nödvändighet.

Risk, ja – men ännu större risk i att stå still

Vi står inför en perfekt storm i bostadssektorn: ett snabbt förändrat ränteläge, ökade byggkostnader, klimatkrav, demografiska skiften, kompetensbrist och ett växande skuggsamhälle. Att fortsätta bygga, förvalta och finansiera som igår kommer inte att fungera imorgon.

En rapport från IQ Samhällsbyggnad (”Innovation i samhällsbyggandet”, 2021) visar att de mest innovativa aktörerna också är de mest motståndskraftiga – både ekonomiskt och organisatoriskt – över tid. Att investera i ny teknik, digitalisering, återbruk eller nya affärsmodeller kan innebära högre initialkostnader, ja. Men det är också en investering i lägre driftkostnader, lägre klimatpåverkan, högre social nytta och robustare strukturer.

Beräkningar från Boverket (2023) visar att återbruk och cirkulära byggprocesser kan sänka totalkostnaden i nyproduktion med upp till 15 % – men bara om systemen och kompetensen finns. Vem ska gå före och bygga upp den kapaciteten om inte vi?

Allmännyttan som samhällsbyggare – inte bara förvaltare

Allmännyttan är inte ett fastighetsbolag bland andra. Vi är ett verktyg för demokratin. En motor i samhällsbygget. Vi ska skapa bostäder där marknaden sviker. Vi ska minska segregation, öka trygghet, möjliggöra klimatmål och bygga relationer där andra bygger murar.

För att klara det krävs innovation. I Malmö arbetar MKB med digitala tvillingar för att optimera förvaltning och energianvändning. I Göteborg utvecklar Framtidenkoncernen nya modeller för sociala investeringar som en del av affärsplanen. I Örebro jobbar ÖBO med lokal elproduktion och självlärande styrsystem. Det här är inte lyxprojekt – det är framtidssäkring.

God hushållning är att bygga långsiktigt

Kortsiktig budgetdisciplin kan vara ett hot mot långsiktig hushållning. Att spara sig ur utmaningar genom att säga nej till nytänkande är som att vägra vaccinera sig mot framtidens sjukdomar för att det kostar idag.

Skolverkets forskning om innovationsledning i offentlig sektor (”Innovationsförmåga i kommuner”, 2022) visar att verksamheter som systematiskt arbetar med innovation inte bara presterar bättre – de får också starkare legitimitet hos medborgarna. Att pröva nytt, utvärdera, lära, skala upp det som fungerar och skrota det som inte håller – det är professionell hushållning.

Vi måste våga vara radikala – och det är fullt förenligt med lagen

Kommunallagen (2017:725) talar om kommunens skyldighet att tillgodose invånarnas behov och främja hållbar utveckling. Det kräver mod, experimentlusta och kunskapsutbyte. Det kräver att vi vågar vara först, ibland misslyckas – men alltid lär.

Allmännyttan borde vara Sveriges främsta testbädd. Vi har volym, tillit och långsiktighet. Vi har inte råd att låta bli.

Så låt oss vända på perspektivet:

Det är inte innovation som strider mot uppdraget.
Det är stagnation som gör det.

Kostnadsexempel: Nyproduktion med och utan innovation

Projekt: 50 lägenheter i nyproduktion (miljonprogramsåterväxtområde)

	Traditionellt genomförande	Innovativt genomförande
Total byggkostnad	140 Mkr	150 Mkr (+10 Mkr investering i återbruk, solceller, AI-styrning)
Återbrukad stomme/inredning	0 %	30 %
Energiprestanda	90 kWh/m²/år	45 kWh/m²/år
Driftkostnad år 1–10 (totalt)	20 Mkr	14 Mkr (reducerad energi, underhåll)
Koldioxidutsläpp byggskede	ca 350 kg CO₂e/m²	ca 240 kg CO₂e/m² (−30 %)
Underhållskostnader år 1–10	6 Mkr	4 Mkr (mindre slit och bättre övervakning)
Totalkostnad efter 10 år	166 Mkr	168 Mkr
Besparing år 11–30 (prognos)	–	15–25 Mkr (p.g.a. lägre driftkostnader)

Tolkning av kalkylen:

• Den initiala kostnaden för innovationen är +10 Mkr, främst kopplat till:
  • Projektering av återbruk
  • Solcellsanläggning
  • AI-baserat värmestyrsystem
• Redan inom 10 år har 80–90 % av merkostnaden återbetalat sig via lägre drift och underhåll.
• På 30 års sikt är projektet avsevärt billigare, samtidigt som det ger:
  • Lägre klimatpåverkan
  • Högre komfort för boende
  • Större robusthet mot energiprischocker

Innovation kan innebära högre startkostnader – men är lönsamt på sikt och avgörande för att klara framtida krav.
Det är inte dyrare att vara smart – det är dyrare att låta bli.

Allmännyttans uppdrag enligt lag

• ALM-lagen (2011:866): Allmännyttiga bostadsföretag ska bedriva verksamheten enligt affärsmässiga principer och ha som övergripande syfte att främja bostadsförsörjningen i kommunen.
• Kommunallagen (2017:725): Kommuner ska tillgodose invånarnas behov och främja en hållbar utveckling ekonomiskt, socialt och ekologiskt.

Tolkning: Uppdraget är långsiktigt samhällsorienterat. Det innebär inte att minimera kostnader i varje enskilt projekt, utan att säkerställa en hållbar bostadsförsörjning över tid.

Ekonomiska och samhälleliga argument

Ekonomiskt perspektiv:

• Boverket (2023): Återbruk och cirkulär byggprocess kan minska byggkostnader med upp till 15 %.
• IVL Svenska Miljöinstitutet: Energieffektiviseringsåtgärder betalar sig ofta inom 5–10 år, därefter besparingar.

Samhällsperspektiv:

• IQ Samhällsbyggnad (2021): Organisationer med hög innovationsförmåga har större motståndskraft mot kriser.
• SKR & Vinnova (2022): Offentliga aktörer som investerar i innovation får högre förtroende från medborgarna.

Riskbedömning:

• Större risk att inte agera → fortsatt höga kostnader, klimatbelastning, sociala problem.
• Innovation kan och bör bedrivas metodiskt, med styrning, utvärdering och lärande.