När världen darrar, sminkar vi oss.

Det är en tanke så enkel att den nästan blir poetisk. I början av 2000-talet myntade Estée Lauders dåvarande styrelseordförande Leonard Lauder begreppet lipstick index – teorin att läppstiftsförsäljningen ökar i tider av ekonomisk nedgång. När hushållen stramar åt, tröstar sig konsumenterna med små, överkomliga lyxvaror istället för stora inköp. Ingen ny bil. Men kanske ett nytt rött läppstift.

Från finanskris till pandemisk glamour

Under lågkonjunkturen efter dotcom-bubblan i början av 2000-talet ökade försäljningen av kosmetika, särskilt läppstift, oväntat mycket. Lauder såg ett mönster: människor försöker inte bara spara – de försöker må bättre. I tider av ekonomisk osäkerhet blir läppstiftet ett slags psykologiskt självförsvar.

Under finanskrisen 2008 såg man en liknande effekt. Även om mönstret varierade geografiskt, visade sig efterfrågan på skönhetsprodukter vara förvånansvärt stabil. Konsumenter bytte från dyra resor till billigare tillfredsställelse. Från charter till Chanel.

Men när pandemin slog till 2020 bröts mönstret. Plötsligt var läpparna dolda bakom munskydd. Läppstiftets era pausades – och ersattes av ögonmakeup och hudvård. Ett slags mask index tog över. Skönhetsindustrin anpassade sig snabbt: det var ögonbrynspennans och ögonfransserumets stund i rampljuset.

Trumps tullar och det nya läppstiftet

Efter pandemin såg vi en återkomst för läppstiftet – bokstavligt och symboliskt. I takt med att masker föll, steg försäljningen. Men samtidigt hände något annat: geopolitiken började sätta avtryck i sminkväskan.

Trumps återinförda tullar på kinesiska varor under 2024, som nu rullar vidare i en fortsatt ekonomisk konflikt mellan stormakter, har börjat påverka konsumentpriserna. Priset på kosmetika – där mycket tillverkas eller förpackas i Kina – har börjat stiga. I USA har priset på skönhetsprodukter ökat med över 6 % det senaste året enligt Bureau of Labor Statistics.

Men läppstiftet står fortfarande stadigt. Trots inflation, geopolitisk oro och ökad osäkerhet visar data från L’Oréal och Estée Lauder att premiumläppstift – de dyrare, mer exklusiva varianterna – säljer bättre än någonsin. Samtidigt ökar försäljningen av budgetalternativ i låginkomstområden. Det är lipstick index i stereo: både som psykologiskt skydd och klassmarkör.

Vad säger läpparna om läget?

Vi ser alltså en paradox. Konsumenterna är oroade. De sparar på det mesta. Men inte på självbilden.

Det kan tolkas som en signal om lågkonjunktur – men också som en vilja att inte ge upp. Ett slags mikroresiliens i mascaraform. Och kanske är det där vi ska leta efter den djupare lärdomen.

För även om lipstick index inte är en exakt ekonomisk indikator – det är trots allt mer känsla än formel – så fångar det något som BNP-siffror inte gör. Människors försök att behålla kontroll, värdighet och identitet när omvärlden skakar.

Vad betyder det för städer, samhällen – och stadsvisioner?

Lipstick index är mer än ett nyckfullt konsumtionsmönster. Det är en spegel av våra kollektiva känslor. När ekonomin vacklar, söker vi skönhet i det lilla. När framtiden känns oklar, vill vi åtminstone känna oss som oss själva. Läppstiftet blir då inte bara en produkt, utan en protest: mot osäkerhet, mot uppgivenhet, mot att inte få glänsa.

Samma logik borde vi tillämpa när vi formar våra städer. I tider av nedskärningar och sparpaket pratas det ofta om det nödvändiga, det basala. Men människor lever inte bara av vatten och värme – de lever av hopp, identitet, värdighet.

Vad händer om vi, istället för att skära ner på det som anses ”onödigt”, ser värdet i det lilla som lyfter? Den trygga porten. Den målade väggen. Det kvällsöppna biblioteket. Den välplanerade lekplatsen som får en ensam förälder att orka en kväll till.

Att bygga stad är att bygga berättelser om framtiden. Och just nu viskar läppstiftet något viktigt till oss:
När människor oroar sig för det stora, längtar de efter det lilla som får dem att känna sig hela.

Det är inte bara ekonomi. Det är mänsklighet. Och i den mänskligheten finns en vision stark nog att bygga städer på.